Emenita

Minnen har dykt upp hela tiden, både dag och natt.. Du blev inge bättre och läkarna kunde inte göra någonting. Dom kunde inte ge mat eller vatten till dig och inte heller drop för då kunde det gå till lungorna och så kunde du drunkna i dom så vi har väntat men ingenting hände. Du blev allt sämre. Ville komma igår och ta sista farväl men det blev det inte, det är något jag nu kommer ångra rästen av mitt liv. Men Ingen kommer ta den platsen som du har i mitt hjärta, det lovar jag farmor. Du betyder så mycket för oss.

Du var en stark människa, kämpade och var pigg. Du har hjälpt många genom åren och hjälpt även mig. Du lärde mig finska. Utan dig skulle jag nog inte kunna så bra finska som jag kan i dag. Alltid när man kom till hem till faster så sprang man in till dig för du gav alltid godis och då var ju alltid pappa först där inne hos dig i ditt rum. När man skulle ta godis skålen så tog pappa den först sen så skrattade du farmor alltid åt pappa för han retades. Man var alltid så glad när man kom till dig.. Du har ringt precis varenda dag till oss och mamma har pratat mäst med dig i telefon på kvällarna. 
  Men idag var din tid inne, vi lät dig gå och du och du tog sista andetaget.
Vi alla saknar dig och tänder ett ljus för dig <3
Vi saknar och älskar dig farmor.

PS: Bild kommer senare